Det hela började i onsdags kväll. Kände att den började bli lite öm. Svanskotan alltså. Blev lite konfunderad över detta. Jag har ju inte ramlat el slagit i den. Kan det ha varit träningen? Kör jag med för tunga vikter nu när jag är gravid? Och då har jag ändå bara 1/3 av vikterna jag hade innan. Hmmm... Skumt det här.
Vaknade på torsdagen, och det första jag sa till Tobbe var; "F-n vad jag har ont i svanskotan!"
Gick och jobbade ändå. Visst, det gjorde ont. Men det gick ändå. Bad om hjälp med de tyngsta lyften. När jag väl kommit hem framåt kvällen och satt mig i soffan var det typ omöjligt att ta sig upp igen. Det gjorde så ont att jag höll på att börja gråta. Och att vända sig i sängen ska vi inte tala om.
Så efter en ganska sömnlös natt ringde jag Söndrumskliniken nu på förmiddagen. De trodde att det var en inflammation och jag blev ordinerad att smörja "svansen" morgon, middag och kväll med Voltaren gel. Trodde inte man fick använda Voltaren under graviditeten, men gelen var tydligen ok fram till sista trimestern. Så nu smörjer jag för glatta livet och hoppas på det bästa. Om det inte hade blivit bättre framåt måndag så skulle jag höra av mig igen.
Så... Håll tummarna!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar