Denna dagen ett liv...

... som farbror Melker brukade säga på Saltkråkan. Eller som jag brukar säga när man är sådär enormt trött att man kan somna stående.

Idag är en sån dag. Har knappt sovit någonting i natt. Litet barn har varit nattuggla. Vi gick och la oss strax innan midnatt. Maja vaknade tjugo över ett. Tobbe tog det matpasset (tack!), men man vaknar ju själv ändå. Sen vaknade hon igen vid tjugo i tre. Lite hungrig men mest kelig och ville ha ny blöja. Sen somnade hon vid halv fyra, men drömde en massa och höll mig vaken till halv fem. Kvart i sju var det dags igen. HUNGRIG!!! Upp och mata. Snäste av hunden som ville ha frukost. Gå och lägg dig! Halv åtta gick vi och la oss. Som tur var somnade hon direkt och sen vaknade hon inte förrän kl tio. Då fick Tobbe gå upp och ta henne.

Behöver jag säga att jag är en zombie idag?! Men vi ska nog ta oss igenom denna dagen också. Får tänka positivt. Jag älskar henne mest av allt ♥ och det är bara under en kort period. Det kommer bli bättre. Och hon kommer sova bättre på nätterna i framtiden. Hoppas jag. Peppar peppar.  =)