Bjäbb!!

Idag vaknade jag 7.24 första gången. Eller första gången var det inte. Har ju vänt och vridit på mig hela natten. Men första gången PÅ RIKTIGT. Alice ville nämligen upp i sängen då. Hon har gjort så de senaste två nätterna. Sover hela natten i sin säng, men när hon vaknar på morgonen så vill hon upp till oss. Vet inte om det är någon reaktion på graviditeten och att det händer en hel del här hemma nu. Mycket fokus på min mage.

Andra gången jag vaknade var kl 8. Då fick jag ett sms från Försäkringskassan om att jag får min sjukpenning utbetald imorgon. Yey!

Strax efter 8, ni vet när man precis är på väg att glida in i sömnens magiska värld igen, då sätter ett litet bjäbb igång att skälla. För er som inte vet vad ett litet bjäbb är så är det en liten hund som matte/husse inte inte tycker att de behöver uppfostra för "den är ju så liten å söt å snäll å skulle aldrig göra en fluga förnär". I mer än 40 minuter skäller bjäbbet! Då ger jag upp... Och går upp helt enkelt.

Ska man se det positiva så har jag redan ätit frukost, satt igång en tvätt och varit ute på en 40 minuter lång solskenspromenad med Alice. Ska man se det negativa så kommer jag vara enormt trött om några timmar.

Nåja... C'est la vie!